fredag 23 september 2011

Vilken dag!

Upp i ottan & power walkade. Hem, väcka barn, äta frulle, duscha & sen iväg o hämta upp Berra för vidare färd mot Örebro. Hade inte mycket tid på oss då jag skulle vara hemma till 13:20 igen för hämtning av Felix när han slutat skolan.

Iaf så var målet med Örebro, Willys och storhandling. Men när man bara är ledig 1 dag på veckan vill man hinna med så mycket som möjligt!
Och nu var det så att våra barn var i stort behov av kläder alla 3. Så vad gör man inte? Man planerar att om man åker in in tidigt så hinner man kuta runt i dom viktigaste affärerna och roffa åt sig lite smått och gott innan man far till willys och storhandlar för att sedan fara hem och hämta upp barn när skolan slutar!
Med i planeringen var dock inte att när man står i kassan och har handlat mat för 3100:- så börjar man känna i fickorna efter bilnyckeln, men vad känner man då? Jo, man känner INGENTING!!
Den var borta helt enkelt.
Paniken börjar sprida sig i hela mig & Berra börjar skratta för att hon tror jag skämtar.
Iaf så går hon in på Willys igen och letar lite här o var där vi gått, men kommer ut utan nyckel:/
Då var inte tårarna långt borta. Ringer Danne, som reagerar som förväntat, jätte arg!
Berra ställer sig och börjar plocka upp all mat för hon tror stenhårt att jag råkat lägga nyckeln i botten på nån kasse.
Själv går jag in i butiken igen och säger till mig själv om och om igen att jag MÅSTE hitta nyckeln! Samtidigt tickar klockan på och vid det här laget är den 12:50, alltså alldeles för mycket redan.
Jag börjar fråga varenda personal jag stöter på om dom fått in nån upphittad bilnyckel, och ni kan tänka vad svaret blir.
Jag går runt där inne precis i samma fotspår som jag gått stunden tidigare. Så börjar jag närma mig brödet och jag får en känsla av hopp i magen. Känner att den mycket väl skulle kunna ligga där. Varför jag får den känslan vet jag inte då jag fortsätter mitt letande därifrån utan fynd.
Men så kommer jag till frysdiskarna med först kyckling & sedan fisk. Och när jag kommer fram till laxen så händer något! Jag skiner upp som en sol och är inte långt ifrån tårar då heller!! Det kan ha vart en av dom lyckligaste stunder i mitt liv. Där låg den! Fattar ni? Jag hittade bilnyckeln helt nedfryst mitt ibland laxfileérna:D Fy sjutton vilken pers det var det där!! Men nu är den funnen, och jag funderar starkt på om det är dags att skaffa en väska kanske?;)
Felix hann jag förstås inte hem till. Men Danne som var i Frövi tidigare hade redan börjat bege sig hemmåt så han kunde hämta som tur var!

Lite senare på dagen kommer nästa miss.
Jordan skulle till tandläkaren kl.14:30. 14:25 råkar jag titta till på klockan och känner att det är något jag glömt. Poff och så kommer jag på!! TANDLÄKAREN!!!
Fångar in alla barnen och åker ner till stan. Hittar en parkering fort som tur är (en frdags ef i Lindesberg) och springer in. När vi kliver innanför dörrarna är kl.15:40, sjukt pinsamt!
Men i samma veva kommer någon och ropar upp Jordans namn. Jag ber om ursäkt för att vi är sena, men då säger hon bara att det var bra det för det var jag oxå...phue:S
Det slutade bra där oxå som tur var.
Känns dock som att jag har fått nog för idag, jag kastar in handduken helt enkelt;)
Nu ska jag gå och ta några timmars välbehövlig sömn innan klockan ringer o det är dags för jobb igen.

Ha en trevlig helg vänner...<3

1 kommentar:

Hanna sa...

Ojoj..vilken dag..men tur att den slutade bra...hihi..